Ingmar Bergman

Ingmar Bergman föddes i Uppsala 1918. När han var två år flyttade familjen till Stockholm. Men Ingmar Bergman hade under sin uppväxt en stark anknytning till Uppsala. Han bodde ofta hos sin mormor på Trädgårdssgatan 12.

I sin självbiografi, Laterna magica (1986), skildrar han en värld av ljus och ljud. I flera filmer har Bergman återvänt till sin barndoms Uppsala, som i filmen Fanny och Alexander (1982) där mormors våning är återskapad och där också många andra uppsalamiljöer förekommer.

De tidiga uppsalavistelserna var betydelsefulla för Ingmar Bergmans filmintresse. I närheten låg Slottsbiografen på Nedre Slottsgatan, där Ingmar Bergman såg sina första filmer tillsammans med sin mormor. Biografen restaurerades på 1990-talet och fick namnet Laterna Magica. I boken Den goda viljan (1991) ger han en levande skildring av dåtidens Uppsala.

För att uppmärksamma Ingmar Bergmans uppsalaanknytning har gatan mellan Riddartorget och Drottninggatan döpts om till Ingmar Bergmansgatan.

Hon älskade att gå på bio, och var filmen barntillåten (måndagsmorgnarna med bioannonserna på tredje sidan i Upsala Nya Tidning), behövde biobesöket inte vänta till lördagen eller söndagseftermiddagen. Där fanns bara en störning i vår glädje. Mormor ägde ett par fruktansvärda pampuscher och tyckte inte om kärleksscener, som jag däremot älskade. Då hjälten och hjältinnan, alltför länge och alltför trånande, gav uttryck för sina känslor, började morsmors pampuscher att gnissla Det var ett förfärligt ljud, som uppfyllde biografen.

Ur Laterna magica, 1987

Låna

Laterna Magica som bok, ljudbok eller e-bok.

Läs mer

Stiftelsen Ingmar Bergman – Ingmar Bergman (svenska/engelska).

Uppsala kommuns filmpris till Ingmar Bergmans minne

Lyssna

Samtal pågår med Ingmar Bergman från 2005, publicerat av Sveriges Radio i SR Minnen.

Se filmklipp

Ingmar Bergman på SVT Play