Erik Gustaf Geijer

Erik Gustaf Geijer (1888)
Foto: Bo Gyllander


John Börjeson

John Börjeson (1835-1910)
Foto: Svenskt porträttgalleri

Erik Gustaf Geijer

av John Börjeson

Minnesmärket över universitetets store 1800-talsgestalt, Erik Gustaf Geijer (1783-1847) avtäcktes den 30 oktober 1888. Invigningen var festlig, som förväntat i studentromantikens Uppsala. Jubelropen skallade och under sång och musik tågade studentkåren med sänkta fanor förbi den store universitetsläraren, liberalen, historikern, skalden och kompositören. I det ögonblick täckelsen föll, strålade solen fram bakom mörka molnmassor, som ett tecken givet från Gud.

Inte heller den här gången hade processen från vision till färdigt verk löpt utan problem. Idén hade uppkommit redan 1873 och platsen man vagt tänkt sig för konstverket fanns i närheten av universitetsbiblioteket och den gamla Geijersgården.

Eldsjäl för projektet och statykommitténs ordförande var Louis de Geer, tidigare stadsminister och vid tiden för skulpturens resande universitetskansler. Denne hade i sin ungdom ofta varit gäst i det Geijerska hemmet, där farbror Erik varit hans idol.

Först 1877 hade man fått ihop tillräckligt mycket pengar för att man på allvar skulle våga tro på projektet. Nu vänder sig någon av eldsjälarna, okänt vem, till bildhuggaren Alfred Nyström. Han hade rekommenderats till uppdraget av Johan Peter Molin, skulptören till Molins fontän i Kungsträdgården i Stockholm.

Modellen fick ett blandat mottagande men dödsstöten utdelades av Carl Rupert Nyblom i Aftonbladet. Han var till en början allt igenom kritisk men, sedan han sett modellen i verkligheten, ändå generös nog att erkänna att det fanns värden som skönhet och resning i förslaget. Nyblom var en viktig maktfaktor inom konst- och kulturlivet, inte bara i Uppsala där han var professor i estetik och konst- och litteraturhistoria, utan också i Stockholm.

Nyström tog kritiken med fattning. Han instämde till och med delvis själv och hade tagit fasta på kritiken när han tog fram ett nytt förslag som han till och med lät gjuta i brons eftersom han, som han senare sa, hade uppfattat att han fått en beställning. Han kände sig mycket kränkt när frågan sedan avgjordes till hans nackdel utan att någon tävling ens kommit på fråga.

När Louis de Geer, nu som nyutnämnd universitetskansler, besökte Uppsala år 1881 sammanträdde statykommittén och man beslöt att ge uppdraget till John Börjeson.

Även om John Börjesons skulpturporträtt var idealiserade i likhet med alla andra skulptörers porträtt vid den här tiden, framstod hans verk som sannare avbildningar än den gängse skulpturkonsten. Han sågs som en nyskapande realist.

Redan 1879 hade Börjeson skissen färdig och sockelfiguren, som han helt enkelt knyckt från Nyström, kallade han Geijers tanke (inte som i Nyströms allegoriska bild av diktkonstens grekiska musa).

När monumentet kommit på plats hade det kostat 58 614 riksdaler, varav huvudfiguren betingade ett pris på 34 000 riksdaler och sångmön eller Geijers tanke 15 000 riksdaler. Bland donatorer av 1 000 riksdaler eller mer finner vi Hans Maj:t Konungen, Svenska Akademien, Allmänna Sången samt många personer från Uppsalas borgerskap. Listan på givare upptog tusentalet namn.

Johan (John) Börjeson

Johan (John) Börjeson, 1835–1910, föddes i Tölö socken i Halland. Efter en brokig ungdom som sjöman, skräddare och guldsmedslärling blev Börjeson 1858 elev vid Konstakademien i Stockholm. 1886–1907 var han professor vid Konstakademien.

Läs mer

Om J L H John Börjeson i Svenskt biografiskt lexikon (SBL).
Läs också om Erik Gustaf Geijer på litteraturspåret