Befrielse – minnesmärke över Martin Luther King av Olof Hellström
Foto: Bo Gyllander

Martin Luther Kings plan

Martin Luther Kings plan är uppkallad efter den amerikanske medborgarrättskämpen Martin Luther King (1926-68) som var en av 1900-talets allra största medborgarrättsledare, vars gärning lever vidare. Han förespråkade ickevåldsprincipen men blev själv offer för en mördare. Martin Luther Kings mest berömda tal I have a dream börjar i svensk översättning så här:

Så säger jag er, mina vänner, att jag trots dagens och morgondagens svårigheter har en dröm. Det är en dröm med djupa rötter i den amerikanska drömmen om att denna nation en dag kommer att resa sig och leva ut den övertygelsens innersta mening, som vi håller för självklar: Att alla människor är skapade med samma värde.

Martin Luther King fick Nobels fredspris 1964.

Förslaget till ett minnesmärke över Martin Luther King och hans gärning kom upp 1968 i samband med Världskyrkomötet i Uppsala. Tidigare samma år mördades Martin Luther King, baptistpastor och filosofie doktor i teologi, på ett hotell i Memphis Tennessee.

I Uppsala kunde man i förstone varken ena sig om hur minnesmärket skulle gestaltas eller var det kunde finnas en plats där det skulle vara lämpligt att manifestera både minnet av Martin Luther King och Världskyrkomötet 1968. Hade det inte varit för Uppsalakonstnären Olof Hellströms envishet hade det kanske heller aldrig kommit till något sådant monument. […]

Den nya parkanläggningen bakom universitetshuset, fick nära nog formen av en utomhuskatedral. Det tänkta kyrkorummet är kantat av höga lindar, som antyder väggar och valv. Gångar markerar långskepp och tvärskepp. I korsmitten, framför det imaginära altaret, står konstverket Befrielse likt ett krucifix. Den vertikala pelaren är kluven och framstår som två gallerstänger, vilka bänds isär av två nakna människohänder. Gallrets vassa kanter skär in i huden. Kampen förefaller ojämlik, då den sätter mjukt mot hårt.

Stängerna skjuter rätt upp ur marken och tvingas isär till en öppning, stor nog att med möda kunna tränga sig igenom: En öppning mot framtid och hopp, helt olik den traditionella äreportens triumfatoriska passage. Kampen för frihet och rättvisa är ständigt aktuell. En sådan kraftmätning kan aldrig bli en enkel promenadseger. Här är det den eviga, mödosamma kampen som gäller.

Olof Hellströms Befrielse är nästan lika känd hos Uppsalaborna som Bror Hjorths Näckens polska framför gamla järnvägsstationen. Trots att platsen bakom universitetshuset större delen av dygnet ligger i skugga och den hårda trafiken på den angränsande Övre Slottsgatan knappast inbjuder till den kontemplation konstnären haft i åtanke när han placerade en enkel bänk i anslutning till verket, har verkets lokalisering och platsens nya laddning blivit självklar för var och en. Små utbrända värmeljus står ofta kvarlämnade vid skulpturen och när utrikesminister Anna Lindh mördades under den tidiga hösten 2003, var det till Martin Luther Kings plan människor gick för att söka tröst.

Ovanstående text är ett utdrag ur Lisen Hessners bok Staden genom konsten.

Läs mer

The Nobel Peace Prize 1964: Martin Luther King Jr.

Se också text om konstverket Befrielsen på konstspåret.

Biografi över Martin Luther King