Universitetshuset

Universitetshuset uppfördes 1879-87. Ansvarig arkitekt var Herman Teodor Holmgren som fick uppdraget efter att ha vunnit en arkitekttävling. Vid tiden var Uppsala universitets verksamhet framför allt inrymt i trångbodda lokaler i Konsistoriehuset och Gustavianum. Universitet var därför i stort behov av en ny byggnad för både utbildning och förvaltning. Man ville ha en ny byggnad med hög estetisk och funktionell kvalitet.

Holmgren var utbildad hos Fredrik Wilhelm Scholander i Stockholm, också känd som arkitekten bakom Katedralskolan i Uppsala. Han arbetade inom den beaux-arts-tradition som var populär vid tiden, en akademisk arkitekturstil som blandade inspiration från både antik grekisk och romersk arkitektur.

Byggandet påbörjades 1879 och 1887 kunde den nya byggnaden invigas. När huset stod klart var det den första byggnaden i Uppsala som hade elektricitet, levererad genom en ångpanna i källaren.

Universitetshuset är utfört i en slags romersk renässansstil. Fasaden präglas av de många utsmyckningarna och konstinslagen. På fasaden står namnen uppskrivna på ett 60-tal av de professorer som vid tiden ansågs ha haft störst betydelse för universitetet. Där sitter också monogrammen för åtta svenska kungar av samma anledning. Över ingången till aulan är också det kända citatet “Tänka fritt är stort, men tänka rätt är större” utskrivet.

Också på insidan är huset rikt dekorerat. Den stora förhallen med den höga takhöjden är det första som möter besökaren som går in genom porten. Tre välvda glaskupoler i taket skapar rymd. Den stora aulan och kanslerrummet på andra våningen är också mycket speciella rum. I universiteshuset finns också delar av Uppsala universitets porträttsamling och en av Sveriges främsta myntkabinett.

Universitetshuset är i välbevarat skick. Sedan 1935 är det statligt byggnadsminne.

Läs mer

Läs mer om universitetshuset och titta på fler bilder från interiören på myntkabinettet och film om hur promotionen av nya doktorer vid Uppsala universitet går till.

Framför huset står en staty av historikern, poeten och författaren Erik Gustaf Geijer. Läs mer om konstverket på konstspåret och om Erik Gustaf Geijer på litteraturspåret.