Ture Stenberg

Ture Stenberg (1863-1917) föddes i Norrköping i Östergötland. Efter studier på KTH 1883-1887 reste han till USA och praktiserade som arkitekt 1888-1893. Han hann med ytterligare några studieresor i Europa innan han 1894 startade egen verksamhet i Stockholm tillsammans med Ludvig Peterson. Efter några framgångsrika år flyttade han 1901 sitt kontor till Uppsala efter att ha fått i uppdrag av universitetet att leda några av det expanderande universitetets byggprojekt. Som arkitekt i Uppsala skulle han komma att stå bakom flera av de mest kända byggnaderna i Uppsalas centrum.

De första uppdragen i Uppsala

Hans första uppdrag åt universitet var att rita en ny kemisk institution i vad som idag är Engelska parken. Institutionsbyggnaden Kemikum stod klar 1904. Den är uppförd i två-fyra våningar med en tegelfasad i brun puts. Därefter följde det intilliggande Fysikum, där Stenberg omarbetade tidigare ritningar från Ernst Stenhammar. Fysikum stod färdigbyggt 1909. Byggnaden är uppförd i tre-fyra våningar med ett dominerande mittorn och fasad i tegel som putsats i en rödbrun färg. Tornet hade en funktionell utformning, i det bedrevs bland annat studier av solstrålning och fallfysikaliska experiment.

Fysicum, . Foto: Tarje Lavik (CC BY-SA 2.0)

Fysicum på Thunbergsvägen 3P från 1909.
Foto: Tarje Lavik (CC BY-SA 2.0)

Kemicum. Foto: Udo Schröter (CC BY-SA 3.0)

Kemicum på Thunbergsvägen 3E från 1904.
Foto: Udo Schröter (CC BY-SA 3.0)

Ritningar för det borgerliga Uppsala

Parallellt med uppdragen åt universitetet började han även rita byggnader i det borgerliga Uppsala. 1903 ritade han två byggnader på Stora torget, Uplands Enskilda Bank intill nuvarande Tempohuset och det. s.k. Strandbergska huset, ett bostads- och affärshus i fyra våningar uppfört i nybarock med drag av jugend. 1904 arbetade han med Sprithandelsbolaget på Dragarbrunnsgatan, ett stort komplex för handel med och tillverkning av olika former av alkoholdrycker, uppfört i en medeltida stil i rött tegel med vita kakelband och blinderingar. Idag är byggnaden en del av Forumgallerian.

Uplands Enskilda Bank, 1965. Foto: Evert Skirgård

Uplands Enskilda Bank på Stora torget 7 från 1903.
Foto: Evert Skirgård, 1965 (CC BY-NC-ND 3.0)

Sprithandelsbolaget, 1909. Foto: Henri Osti

Sprithandelsbolaget på Dragarbrunnsgatan 43A från 1904.
Foto: Henri Osti, 1904 (CC BY-NC-ND 3.0)

Grand Hotell Hörnan.  Foto: Public domain

Grand Hotell Hörnan på Bangårdsvägen 1B från 1906.
Foto: Public domain

Saluhallen som den såg ut innan ombyggnationen. Troligtvis 1910-tal. Foto: Ossian Wallin

Saluhallen som den såg ut innan ombyggnationen.
Foto: Ossian Wallin, troligtvis 1910-tal (CC BY-NC-ND 3.0)

“Det nyaste Uppsalas arkitekt”

I lokaltidningen kallades den produktive Stenberg “det nyaste Uppsalas arkitekt”. 1906 ritade han Grand Hotell Hörnan i korsningen Bangårdsgatan–Östra Ågatan, en av de mest profilerade byggnaderna längs med årummet, uppförd i bullig nybarock med drag av jugend.

1904 godkändes Stenbergs ritningar för det prestigefyllda uppdraget för en ombyggnation och restaurering av Uppsala slott. 1907 valdes han också in i Uppsala stads byggnadsnämnd. Samma år ritade han saluhallen vid S:t Eriks torg, en byggnad som dock redan 1922 till stor del förändrades genom ombyggnationer av Gunnar Leche. 1910 invigdes studenternas nya gymnastikanläggning vid Svandammen. Byggnaden, som idag är känd som Svettis, ritades av Stenberg och är förklarat som byggnadsminne. Det är en typisk funktionell jugendbyggnad, uppförd i tegel i två våningar med knubbiga former och fasad i ljusrosa puts.

Strandbergska huset, 1945.  Foto: Paul Sandberg

Strandbergska huset på Drottninggatan 2 från 1903.
Foto: Paul Sandberg, 1945 (CC BY-NC-ND 3.0)

Svettis.  Foto: Public domain

Svettis på Sjukhusvägen 2 från 1910.
Foto: Public domain

Efter knappt tio års verksamhet i Uppsala flyttade Stenberg 1910 tillbaka till Stockholm för att börja arbeta som arkitekt åt statliga Medicinalstyrelsen. Han avled 1917, bara 54 år gammal. Under sin tid korta tid i Uppsala hann Ture Stenberg med att med sina byggnader forma stadsrummet på ett sätt som fortfarande märks idag. Många av hans byggnader står fortfarande kvar och möter många av de Uppsalabor som rör sig i innerstaden.

Karta för Ture Stenberg


Källor/läs mer

Låna Lars Lamberts bok Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala: från domkyrkan till Ångströmlaboratoriet på Uppsala stadsbibliotek.