Erik Ahlsén & Tore Ahlsén

Bröderna Erik Ahlsén (1901-1988) och Tore Ahlsén (1906-1991) från Stockholm brukar räknas till 1900-talets största svenska arkitekter. Mest kända är de kanske arbete för sitt arbete med Årsta i södra Stockholm. Efter examen från arkitektutbildningen på Kungliga tekniska högskolan arbetade de båda en period på Kooperativa förbundets arkitektkontor, innan de startade gemensamt arkitektkontor 1937. Samma år ritade de också sina första hus två hus i Uppsala. Det ena, i hörnet på Kungsgatan-Vaksalagatan är ett affärs- och bostadshus i fyra våningar. Fasaden är i putsad sten. Byggnadens hörn är avfasat mot gatan. Huset är ett tidigt exempel på modernistisk arkitektur i Uppsala, en stil som i Sverige på bredare front blev populär först på 1940-talet. Det andra huset ligger på Kungsgatan 45 och är även det ett affärshus, i fyra våningar med putsad röd fasad.

Hörnhuset på Vaksalagatan 14.  Foto: Uppsala kommun

Hörnhuset på Vaksalagatan 14 från 1937.
Foto: Uppsala kommun

Hörnhuset på Vaksalagatan 14 omkring 1939.  Foto: Paul Sandberg

Hörnhusets ursprunliga utseende.
Foto: Paul Sandberg, omkring 1939 (CC BY-NC-ND 3.0)

Kungsgatan 45.  Foto: Uppsala kommun

Bostads- och affärshus på Kungsgatan 45 från 1937.
Foto: Uppsala kommun

Uppdraget med stadshuset

Brödernas stora projekt i Uppsala skulle komma att bli arbetet med stadens nya stadshus. Redan i slutet av 1910-talet hade frågan om ett nytt stadshus kommit upp för första gången. Flera förslag hade presenterats, bland annat av stadsarkitekten Gunnar Leche, men inget av dem hade blivit verklighet. Andra världskriget kom emellan och först 1948 utlystes en arkitekttävling. Tanken var då att det nya stadshuset skulle byggas i kvarteret Munken, i närheten av Islandsbron. Bröderna vann en delad förstaplats tillsammans med ett förslag från Nils Ahrbom och Helge Zimdahl, men inte heller den gången blev det något hus byggt. 1957 utlystes återigen en tävling. Kommunen tänkte sig nu att huset skulle byggas i kvarteret Frigg, i korsningen Vaksalagatan-Kungsgatan.

Erik och Tore Ahlsén stod som vinnare med förslaget ”Fröjas sal” och denna gång skulle faktiskt huset bli av. Förslaget var en stor byggnad i sex våningar, med en gård innesluten i mitten. Det ursprungliga förslaget skulle dock av ekonomiska skäl till stor del komma att ändras och stadshuset blev bara omkring hälften så stort som det var tänkt från början, inte heller innergården blev av. 1964 invigdes det nya stadshuset.

Huset är i tre våningar mot Kungsgatan och sex våningar i delen mot Vaksalagatan. Fasaden mot gatan är utförd i skimrande röd älvdalssandsten. Mot innergården är fasaden klädd i emaljerad plåt. Längs med fönstren på de övre våningarna går fönsterband i teak. Huset var format enligt 1960-talets strukturalistiska arkitekturideologi, det skulle vara så flexibelt och anpassningsbart som möjligt med hänsyn till verksamhetens behov och eventuella framtida ombyggnader.

Uppsala stadshus. Foto: Uppsala kommun

Uppsala stadshus på Vaksalagatan 15 från 1964.
Foto: Uppsala kommun

Stadshusets innergård.  Foto: Johan Dellbeck, Upplandmuseet

Stadshusets innergård.
Foto: Johan Dellbeck, Upplandmuseet (CC BY-NC-ND 3.0)

Studentkårens hus

Bröderna ritade också Studentkårens hus på Övre Slottsgatan i kvarteret Ubbo. Byggnaden, i tre våningar med gula putsade fasader stod färdig 1968.

Studentkårens hus.  Foto: Bengt Backlund, Upplandmuseet

Studentkårens hus på Övre Slottsgatan 7 från 1968.
Foto: Bengt Backlund, Upplandmuseet (CC BY-NC-ND 3.0)

Karta för Erik Ahlsén & Tore Ahlsén

Källor/läs mer

Låna Lars Lamberts bok Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala: från domkyrkan till Ångströmlaboratoriet på Uppsala stadsbibliotek.