Carl Axel Ekholm

Carl Axel Ekholm (1845-1932) föddes i Sund i Östergötland. Han utbildade sig vid Tekniska Elementarskolan i Norrköping innan han påbörjade arkitektstudier vid Konstakademin i Stockholm. Där inspirerades han av nyrenässansen genom sin lärare Fredrik Wilhelm Scholander, en stil som senare också skulle komma att prägla de byggnader han ritade i Uppsala. Efter examen gjorde Ekholm en studieresa till de länder som då var de dominerande förebilderna inom arkitekturen, Frankrike och Tyskland. När han kom tillbaka till Sverige arbetade han vid några arkitektkontor och var en kort period stadsingenjör och stadsbyggmästare i Oskarshamn i Småland.

Uppsalas förste stadsarkitekt och den nya byggnadsordningen

1878 blev Ekholm det växande Uppsalas förste stadsarkitekt. Som stadsarkitekt var Ekholm inblandad i det mesta som hade med byggande att göra. Han skulle bland annat granska bygglov, göra besiktningar och kontrollera byggnadshöjder. Det ingick också i uppdraget att vid sidan av bedriva privat verksamhet. Arvodet för de uppdragen var en del av hans lön som stadsarkitekt.

1874 hade en ny byggnadsordning utfärdats för de svenska städerna. Den innebar bland annat att det blev obligatoriskt att ansöka om bygglov från byggnadsnämnden. I och med stadgan blev det också med hänsyn till brandrisken förbjudet att bygga nya trähus. När Ekholm började arbeta i staden utgjorde trähusen omkring 75 % av stadens bebyggelse. Några år senare såg det annorlunda ut. Ekholms kollega, stadsingenjören Ludvig Wåhlberg, ritade 1880 en ny stadsplan för Uppsala som tillät en stor expansion av staden. Som stadsarkitekt skulle därför Ekholm komma att rita många av Uppsalas nya stenhus.

Under sin tid i Uppsala ritade Ekholm framförallt hus i nyrenässans, senare också i nybarock och jugend. Fasaderna är ofta tungt rusticerade, särskilt sockelvåningarna. Rundbågsformade fönster, även det ett typiskt drag för nyrenässansen, är också vanligt på Ekholms hus. Hörnen är ofta avfasade för att att skapa en mjuk övergång mot gatan.

Gästrike-Hälsinge nations hus på Trädgårdsgatan 9 från 1880 är Ekholms äldsta bevarade byggnad i Uppsala. Han omarbetade ritningar som gjorts 1873 av J.E Söderlund. Nationshuset var ursprungligen vitt, men är idag huvudsakligen färgat i en gul kulör. Vid en tillbyggnad 1912 tillkom bland annat plåttaket och tempelgaveln på den kraftiga risaliten på framsidan mot Trädgårdsgatan. Även bostadshuset mittemot nationshuset, som numera är färgat i rött och grått, ritades av Ekholm 1887.

Offentliga byggnader och bostäder

1880 ritade Ekholm baptistkyrkan i hörnet mellan Dragarbrunnsgatan och Bangårdsgatan, en stram, kraftigt rusticerad byggnad som bara antyds vara kyrkobyggnad genom fönstren på andra våningen. Bland Ekholms mest kända stenhus i innerstaden märks också det monumentala bostadshuset på Österplan 13 från 1888 med en fasad i vita och röda kulörer, djupa risaliter och loggior med altaner.

Det ljust orangefärgade bostadshuset på Kungsgatan 37 från 1881 kröns av ett torn och har drag av fransk renässansstil. Fönstren på nedervåningen är rundbågade, medan de på tredje och andra våningen är rektangulära och smyckade med olika typer av frontoner. Fasaden har också bandrusticerade hörnkedjor.

Vissa av Ekholms hus har rikligt utsmyckade fasader, andra är mer avskalade och relativt enkla för sin tid och stil. Oxenhuset på Dragarbrunnsgatan 48A är ett exempel på det förstnämnda och ett av de av Ekholms hus som många Uppsalabor möter när de rör sig i stadskärnan.

Okända ritningar

Många av Ekholms hus i Uppsala har rivits. Det finns även en mängd hus i Uppsala som med stor sannolikhet har ritats av Ekholm, men där ritningarna och bygglovshandlingarna inte är signerade. Handstilen och i vissa fall utseendet på husen avslöjar dock att det är Ekholm som har ritat.

Karta för Carl Axel Ekholm

Källor/läs mer

Låna Lars Lamberts bok Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala: från domkyrkan till Ångströmlaboratoriet på Uppsala stadsbibliotek.