Stationshuset

Uppsala gamla stationshus stod färdigt 1866 och invigdes av Karl XV. Arkitekt var Adolf W. Edelsvärd, en produktiv chefsarkitekt vid Statens Järnvägar som tillsammans med sina kollegor ritade över 5000 byggnader för järnvägen över en period på 40 år. Han ritade utöver järnvägsstationen i Uppsala också bland annat stationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Han var känd för att rita stationsbyggnader med hög estetisk och funktionell kvalitetet. Tillsammans med sina anställda tog han också fram standardmodeller för stationsbyggnader som kom att uppföras på en mängd järnvägsstationer i Sverige.

Stationsbyggnaden är byggd i holländsk renässansstil. Den har byggts om i flera omgångar, bland annat har den ursprungliga banhallen över spåren tagits bort. Den gula puts som byggnaden idag är färgad i är inte ursprunglig, från början var stationen utförd i ett råare tegel. Putsen tillkom dock redan på 1880-talet. Fasaden är ovanligt välbevarad jämfört med många andra svenska stationshus från samma tid. Ett stationshus som till stor del liknar Uppsalas är stationshuset i Storvik i Gästrikland, ritat av Edelsvärd några år senare.

När Uppsala station invigdes trafikerades staden bara av tåg som gick mellan Stockholm och Uppsala. På 1870-talet tillkom förbindelserna Uppsala-Gävle och Uppsala-Lännabanan (idag känd som Lennakatten). Idag är Uppsala sett till antalet passagerare landets näst största järnvägsort. Det gamla stationshuset var i bruk fram till 2010, då ett nytt stationshus invigdes. Det gamla stationshuset har omvandlats till restaurang. Sedan 1986 är stationshuset byggnadsminne.

Läs mer

Framför stationshuset står Bror Hjorths staty Näckens Polska. Läs om den på konstspåret (länk)