carolinarediviva

Carolina Rediviva.
Foto: Mirko Junge (CC BY-SA 3.0)

carolinasundevall

Carl Fredrik Sundevalls ritning av Carolina. I högra hörnet har Karl XIV Johan signerat ritningen med “Gillas Carl Johan”.

Carolina Rediviva

Carolina Rediviva, till vardags oftast bara ”Carolina”, är Uppsala universitets huvudbibliotek och en av Uppsalas mest synliga byggnader där det står på krönet av Carolinabacken. Namnet betyder ”Det återuppståndna Carolina” och syftar på det gamla universitetsbiblioteket Academia Carolina från 1600-talet som revs 1778. Carolina Rediviva var när det började byggas 1819 den första byggnaden i Sverige som uppfördes specifikt som bibliotek. Platsen för biblioteket utsågs under ett besök i Uppsala 1811 av kronprinsen Carl Johan, senare Karl XIV Johan. Bakom biblioteket ligger Carolinaparken, Sveriges första beslutade offentliga park från 1805 (anläggningen dröjde dock till 1825).

Carl Fredrik Sundvall var projektets ursprungliga arkitekt. Han kom dock tidigt i konflikt med byggherren, universitetets konsistorium. 1821 avsade han sig allt arbete med biblioteket och ritningarna fick istället färdigställas av Karl Jakob Hjelm. När biblioteket stod klart för invigning 1841 ansåg Sundvall att byggnaden hade blivit så förändrad jämfört med hans ursprungliga ritningar att den inte kunde räknas som ett av hans verk. I själva verket var det inte särskilt mycket som hade förändrats. Proportionerna och fasaden med femton fönster längs med fasaden och de tre portarna hade behållits. Byggnadens utseende påminner i vissa delar om Kungliga slottet i Stockholm. Den putsade stenfasaden är numera färgad i en ljusgul kulör.

Carolina uppfördes för att vara universitets nya samlingsplats för böcker och biblioteksverksamhet. Den innehöll också från början universitets festsal. Efter att det nya universitethuset med festsal stod klart 1887 byggdes Carolinas festsal om till bokmagasin. Samtidigt ändrades också trapphuset. Arbetet utfördes av Carl August Kihlberg, också känd som arkitekten bakom Östgöta nation i Uppsala. Den ena bakåtliggande flygeln på byggnadens baksida byggdes till 1913-1917 enligt ritningar av Axel Anderberg. Anderberg och Jöran Curman ritade också ytterligare en tillbyggnad 1934-1935. Peter Celsing står för den senaste stora tillbyggnaden i form av Läsesal C som uppfördes 1964-1971. Celsings tillbyggnad med sin grå betong skiljer sig från resten av byggnaden.

Kanske symboliserar Carolina Rediviva mer än något annat det akademiska Uppsalas dominans på västra sidan ån. Tillsammans med Slottet och Domkyrkan formar byggnaden en treenighet som överblickar hela stadsrummet och dominerar siktlinjen från de flesta platser i Uppsala. Att universitetsbiblioteket är placerat på krönet är inte bara ett uttryck för att en påkostad stor byggnad skulle placeras centralt på bästa plats, utan också för att universitetsbiblioteket skulle överblicka staden för att uttrycka auktoritet och ingjuta respekt hos invånarna i Uppsala.

Carolina Rediviva är ett av sju bibliotek i Sverige som av bevarandeskäl tar emot s.k. pliktexemplar av allt som trycks i Sverige. I biblioteket finns stora delar av universitetets historiska samlingar, bland annat finns ett omfattande material av kartor, bilder och handskrifter. I en utställningsmonter finns också delar av Silverbibeln, en unik samling av bibeltexter på gotiskt språk från 500-talet.

Läs mer

Läs mer om Carolina Redivivas historia och om kulturarvssamlingen hos Uppsala universitetsbibliotek. Läs också mer om Silverbibeln och bläddra i den online.