Lars Levi Laestadius

Lars Levi Laestadius (1800-1861).
Litografi av Emile Lasalle, baserad på en kolteckning av Charles Giraud 1839.

Lars Levi Laestadius

När Lars Levi Laestadius föddes i ett fattigt prästhem i Jäckvik utanför Arjeplog var Finland en del av Sverige. De högre samhällsklasserna och folket i den västra halvan talade svenska medan folket i den östra talade finska. Språkgränsen i norr gick vid Kalix älv. 1809 fick Sverige avträda Finland till Ryssland och den nya gränsen drogs då längs Muonio-Torne älvar, tvärs igenom en enhetlig finsktalande bosättning.

Trots knappa förhållanden kunde Lars Levi Laestadius studera i Härnösand och Uppsala tack vare sin halvbror. Lars Levi Laestadius kom till Uppsala universitet 1820 och studerade bland annat teologi och botanik.

1826 fick Lars Levi Laestadius en kyrkoherdetjänst i Sveriges nordligaste församling, Karesuando, som ligger vid gränsen mot Finland. Det var också där han genom sina predikningar, som bestod av ett mustigt bildspråk ofta hämtat från naturen, grundade laestadianismen. Denna väckelserörelse inom Svenska kyrkan fick stor betydelse för det samiska samhällets utveckling under 1800-talet.

Under Laestadius tid betjänade svenska kyrkan fortfarande den samiska och finska minoriteten på deras eget språk. Lars Levi Laestadius, som hade samiskt påbrå, behärskade svenska och samiska. Vid 26 år lärde han sig också finska. Cirka tre fjärdedelar av Lars Levi Laestadius bevarade predikningar är skrivna på finska.

Lars Levi Laestadius blev även finländarnas Laestadius trots sitt svenska ursprung. Laestadius är en av de rikssvenskar som det i Finland har lästs, studerats och forskats mest kring.

I Sverige är laestadianismen mest utbredd i de nordliga områdena. I Finland spred sig väckelserörelsen däremot relativt fort över hela landet.

Suomeksi

Kun Lars Levi Laestadius syntyi köyhään pappiskotiin Arjeplogin pitäjän Jäckvikin kylässä, Suomi kuului vielä Ruotsiin. Ylemmät yhteiskuntaluokat ja valtakunnan läntisen osan asukkaat puhuivat ruotsia, kun taas itäisen osan asukkaat puhuivat suomea. Pohjoisessa kielirajan muodosti Kalix joki. Vuonna 1809 Ruotsi joutui luovuttamaan Suomen Venäjälle. Uusi Muonio-Tornionjoen raja jakoi yhtenäisen suomenkielisen alueen kahtia.

Ankeista kotioloistaan huolimatta Lars Levi Laestadius pystyi velipuolensa tukemana opiskelemaan Härnösandissa ja Uppsalassa. Hän aloitti opinnot Uppsalan yliopistossa vuonna 1820 ja opiskeli muun muassa teologiaa ja kasvitiedettä.

Vuonna 1826 Lars Levi Laestadius sai kirkkoherran viran Suomen ja Ruotsin rajalta Ruotsin pohjoisimmasta seurakunnasta Karesuvannosta. Siellä hän piti värikkään kuvakielen elävöittämiä saarnoja, joihin hän usein haki vaikutteita luonnosta. Näin syntyi Ruotsin kirkon sisäinen herätysliike, lestadiolaisuus, jolla oli suuri vaikutus saamelaisen yhteiskunnan kehitykseen 1800-luvun aikana.

Laestadiuksen aikana Ruotsin kirkko palveli edelleen saamen- ja suomenkielistä vähemmistöä heidän omilla kielillään. Lars Levi Laestadius oli saamelaista syntyperää ja hallitsi sekä ruotsin että saamen kielen. 26 vuoden iässä hän opetteli myös suomen kielen. Noin kolme neljännestä Lars Levi Laestadiuksen jälkipolville säilyneistä saarnoista on kirjoitettu suomeksi.

Lars Levi Laestadiuksesta tuli ruotsalaisesta syntyperästään huolimatta myös suomalaisten Laestadius. Hän on yksi niistä riikinruotsalaisista, joita on Suomessa eniten luettu, opiskeltu ja tutkittu.

Ruotsissa lestadiolaisuus on levinnyt lähinnä maan pohjoisosiin. Suomessa herätysliike levisi suhteellisen nopeasti koko maahan.

Bror Hjorth skissar på Laestadiustriptyken

Bror Hjorth skissar på Laestadiustriptyken
Foto: Bror Hjorths Hus

Lars Levi Laestadius och Bror Hjorth

Bror Hjorths altartavla i Jukkasjärvi kyrka, Laestadiustriptyken från 1958, är ett av hans mest kända och uppskattade konstverk. Altartavlan skildrar laestadianismens historia med prästen och botanikern Lars Levi Laestadius som en av huvudfigurerna.

Bror Hjorth påbörjade arbetet 1952. Han reste till Kiruna och Jukkasjärvi och de starka upplevelser av naturen och de olika kulturerna han fick då är fångat i det omfattande skissmaterial och många anteckningar som finns bevarat. På Bror Hjorths Hus i Uppsala visas flera av hans förstudier till altartavlan.

Suomeksi

Bror Hjorthin Laestadiustriptyykki Jukkasjärven kirkossa vuodelta 1958 on yksi taiteilijan tunnetuimmista ja arvostetuimmista teoksista. Alttaritaulu kuvaa lestadiolaisuuden historiaa, jossa pappi ja kasvitieteilijä Lars Levi Laestadius on yksi päähenkilöistä.

Bror Hjorth aloitti työnsä vuonna 1952. Hän teki matkoja Kiirunaan ja Jukkasjärvelle, ja vangitsi voimakkaat luontoelämykset ja kokemukset eri kulttuureista runsaisiin luonnoksiin ja muistiinpanoihin, jotka ovat säilyneet jälkipolville. Bror Hjorthin talossa Uppsalassa on näytteillä useita alttaritaulun luonnoksia.

Laestadiustriptyken

Bror Hjorths altartavla i Jukkasjärvi kyrka. Lars Levi Laestadius är avbildad i svart prästklädsel, både i den vänstra och den högra delen.
Foto: Bror Hjorths Hus

Detalj från Laestadiustriptyken

Lars Levi Laestadius predikar. Detalj från Laestadiustriptyken
Foto: Bror Hjorths Hus

Detalj från Laestadiustriptyken

Lars Levi Laestadius. Detalj från Bror Hjorths altartavla
Foto: Bror Hjorths Hus

Besök/Käy

Bror Hjorths Hus – konstnärsmuseum

Lyssna/Kuuntele

Historiskt kända personer: Lars Levi Laestadius (på svenska), publicerat av Sveriges Radio 2011.
Lyssna: Kända personer – Lars Levi Laestadius

Historiallisesti tunnettuja henkilöitä: Lars Levi Laestadius. Ruotsin radio 2011.

Läs mer/Lue lisää

Texter av Lars Levi Laestadius på svenska och finska.

Lars Levi Laestadiuksen tekstejä ruotsiksi ja suomeksi.