Industrihistoriskt spår i Uppsala

Industrialiseringen i Sverige inleddes under 1850-talet. Den kom att förändra det svenska samhället i grunden. Från att ha varit ett jordbrukssamhälle där bara några få procent av befolkningen bodde i städerna började Sverige långsamt urbaniseras i takt med att städernas fabriker ropade efter arbetskraft.

Vid mitten av 1800-talet var Uppsala en av Sveriges största städer. Det var också en stad där den borgerliga och den akademiska och kyrkliga staden existerade helt åtskilda från varandra. I och med industrialiseringen skulle de förhållandena komma att ändras. Industrialiseringen tog fart 1866 när järnvägen kom till staden. Även innan järnvägens tillkomst fanns några företag i Uppsala om producerade i större skala, men det var den nya järnvägen som skapade förutsättningar för en riktig industrialisering.

Arbete på AB Hjalmar Söderberg, 1941. Foto: Paul Sandberg

Arbete på AB Hjalmar Söderberg.
Foto: Paul Sandberg, 1941

Del av fabriken i kvarteret Noatun, okänt datum. Foto: Östlings foto

Nymansbolagens anläggning i kvarteret Noatun.
Foto: Östlings foto, okänt datum.

Uppsala saknade de stora tillgångarna på naturresurser så som järn eller skog. Däremot fanns stora lertäkter för tegel- och kakeltillverkning och ett utvecklat jordbruk som gav förutsättningar för en industrialisering av kvarn-, bryggeri- och livsmedelsnäringarna. Senare skulle också kopplingen till universitetet och forskningen bli viktig, bland annat genom läkemedelstillverkningen.

Kungsängen var tillsammans med hamnområdet i söder, Kvarngärdet norr om Vaksala Torg och området i närheten av Svartbäcksgatan de första områdena som präglades av den tidiga industrialiseringen. För många av industrierna var närheten till järnvägen central. De första industrierna byggdes ofta utanför den egentliga stadsbebyggelsen, men idag ingår de flesta områdena i stadskärnan. Många av de företag som industrialiserades i Uppsala hade sina rötter i förindustriell hantverkstillverkning, exempelvis bryggerierna.

Uppsala blev jämfört med de största industristäderna i Sverige aldrig någon riktigt stor industristad. Störst var industrisektorn från mitten av 1930-talet fram till 1950-talet. Som mest arbetade då omkring 40 % av de arbetsföra i kommunen inom industrin. Den stora nedgången kom under 1960- och 1970-talen då den ökande internationella konkurrensen och den billiga importen gjorde det allt mer olönsamt att tillverka i Sverige.

Här nedan berättas om några av företagen från industriperioden. Materialet är kategoriserat efter branscher. Fokus ligger på de verksamheter som har lämnat efter sig spår i stadsrummet av exempelvis gamla fabriksbyggnader. Med hjälp av kartan är det möjligt att se var verksamheterna låg och besöka de bevarade industrimiljöerna.

Uppgifterna baseras huvudsakligen på Roland Agius bok Industristaden Uppsala. Låna boken på Uppsala stadsbibliotek.

Mer information om stadens industrihistoria kan också fås genom Uppsala industriminnesförening.