Textil- och läderindustrin

Textilindustrin i Uppsala växte fram vid slutet av 1800-talet. Liksom många andra industrier hade den rötter i en äldre hantverkstradition. Den kom att bli en betydelsefull industri för Uppsala. Vid sekelskiftet 1900 arbetade omkring 50 arbetare inom textilindustrin. När textilindustrin stod på sin höjd 1950 sysselsatte den omkring 1000 arbetare. Bara 20 år senare hade nästan all tillverkning lagts ner i Uppsala.

Bland de större företagen kan nämnas Uppsala Kappfabrik och AB Hjalmar Söderberg. Inom läderindustrin tillverkade flera företag skor, bland annat Hästens skofabrik.

Hjalmar Söderberg AB

Handlaren Hjalmar Söderberg hade 1885 öppnat en sybehörs- och vävnadsaffär på Vaksalagatan 13, på samma adress där stadshuset ligger idag. Under 1890-talet tog tillverkningen fart och snart flyttades produktionen till lokaler på Dragarbrunnsgatan 65 i hörnet Dragarbrunnsgatan-Kålsängsgränd.

Efter Hjalmar Söderbergs död 1933 gick företaget vidare i familjen. Man tillverkade både herr- och damkläder, bland annat kostymer, kappor och herrytterkläder. Samtidigt fortsatte man också sälja företagets egentillverkade kläder i butik.

Antalet anställda i företaget, som även hade filialer utanför Uppsala, uppgick under de bästa åren till omkring 500-600 personer. Företaget tillverkade då 150 000 plagg om året. 1958 försattes företaget i konkurs efter att verksamheten en längre tid börjat gå allt sämre.

”Kapp-Lasses”

Grunden till Uppsala Kappfabrik lades 1904 när Josef Wilhelm Larsson öppnade en kappaffär med syateljé på Svartbäcksgatan 18. Verksamheten ombildades 1917 till aktiebolag. Samma år flyttade företaget till nya lokaler på Storgatan. Bara några år senare, 1924, flyttades verksamheten återigen, den gången till nya lokaler på Dalgatan i Luthagen i dåvarande förstaden Eriksdal. Verksamheten hade då blivit en storskalig industriell verksamhet. De nya lokalerna hade ritats av den kände Uppsalaarkitekten Simon Lindsjö. Senare tillkom också fler mindre byggnader i komplexet.

Till vardags kallades Uppsala Kappfabrik ofta för ”Kapp-Lasses”. Vid mitten på 1930-talet hade företaget omkring 300 anställda, av vilka nästan alla var kvinnor. Företaget tillverkade framför allt damkläder, däribland kappor och dräkter. Under 1940- och 50-talen expanderade verksamheten med fabriker även i andra delar av Uppland, bland annat i Örbyhus och Skutskär. Som mest hade man omkring 600 anställda, varav 300 var verksamma i fabriken på Dalgatan. Verksamheten lades slutligen ned 1970 efter att lönsamheten länge varit dålig.

Kapp-Lasses gamla lokaler är idag omvandlade till bostäder.

”Hästens” – skotillverkning och export över hela världen

Hästens skofabrik hade sina rötter i F.M. Ljungbergs Vändmakeriverkstad på Bäverns gränd 22 och en läder- och skoaffär på Svartbäcksgatan 16. Med de verksamheterna som bas startade Lars Erik Larsson 1897 ett skoföretag. 1898 registrerades varumärket ”Hästens”. Verksamheten växte snabbt till 30 verksamma skomakare som tillverkade skor.

1902 köptes en tomt på Svartbäcksgatan 42 (senare 44). På tomten stod en gammal skolbyggnad som byggdes om till skolfabrik. 1910 arbetade omkring 250 arbetare i fabriken, som 1914 omvandlades till aktiebolag. I och med de nya lokalerna var tillverkningen nu fullskaligt industrialiserad.

Under första världskriget 1914-1918 levererade fabriken stövlar och kängor till både den svenska och tyska krigsmakten. Under krigsåren fanns också tyska representanter närvarande på fabriken för att kontrollera leveranserna. En del av det läder som beställdes till fabriken från USA skulle också komma att hållas kvar i England av den engelska staten som inte uppskattade leveranserna till det fienden Tyskland. Efter krigsslutet 1919 levererades lädret till slut till Uppsala och gav då företaget stora inkomster i och med att bristen på läder var stor i hela Europa efter kriget.

Under 1930- och 1940-talen växte verksamheten och var under en period en av Uppsalas viktigaste arbetsgivare med omkring 400 anställda.

Hästens skofabrik kunde inte konkurrera med produktionen av lågprisskor från utlandet och verksamheten lades slutligen ned 1969. Den gamla skofabriken har därefter byggts om i flera omgångar och används idag som kontor.

Källor/läs mer

Uppgifterna baseras på Roland Agius bok Industristaden Uppsala. Låna boken på Uppsala stadsbibliotek.