Tegel- och lervaruindustrin

Leran var länge en av Uppsalas viktigaste naturresurser. Den härstammar från de stora lager av ishavslera som finns i trakten kring Uppsala. Utöver att vara en viktig naturresurs har leran bidragit till att forma Uppsalas stadsbild – den leriga marken har på många platser gjort det dyrt och omständigt att bygga höga hus.

Ända sedan medeltiden hade Uppsalaleran hämtats ur jorden. Den lämpade sig för tillverkning av tegel, kakel och keramik. I och med industrialiseringen växte ler- och tegelbruk upp både inne i och utanför stadskärnan, bland annat i Luthagen och Svartbäcken. Idag är nästan alla de gamla tegelmiljöerna rivna. En av de få miljöer som finns kvar och minner om lerans betydelse för Uppsalas historia är Upsala-Ekebys gamla anläggning i Ekeby.

Upsala-Ekeby – den enda bevarade tegelfabriksmiljön i Uppsala

Upsala-Ekeby var länge Skandinaviens största kakelfabrik. 1886 köptes en tomt i Ekeby av medlemmar från de kända Uppsalafamiljerna von Bahr, Ekstrand och Holm. Leran i Ekeby var av särskilt hög kvalitet. Där startade tegeltillverkning och kakeltillverkning. Från 1894 tillverkades kakelugnar, som kom att bli en stor produkt för företaget. Snart började man också köpa upp flera av konkurrenterna i Uppsala. 1917 sysselsatte företaget 300 anställda.

Upsala-Ekeby,  Foto: Paul Sandberg

Upsala-Ekeby.
Foto: Paul Sandberg, 1943 (CC BY-NC-ND 3.0)

Upsala-Ekeby, troligtvis 1940-tal. Foto: Paul Sandberg

Upsala-Ekeby.
Foto: Paul Sandberg, 1943 (CC BY-NC-ND 3.0)

Under 1920-talet minskade efterfrågan på kakelugnar i och med att det blev vanligare med centralvärme i de svenska hemmen. Upsala-Ekeby skiftade fokus till kakelplattor, en allt viktigare del av företagets verksamhet. I början av 1930-talet lades tegeltillverkningen ned. Under 1930- och 40-talet köptes flera porslinsfabriker. Företaget hade växt en koncern med fabriker över hela landet.

Upsala-Ekeby, okänt datum. Foto: Gunnar Sundgren

Upsala-Ekeby.
Foto: Gunnar Sundgren, okänt datum (CC BY-NC-ND 3.0)

Arbete på Upsala-Ekeby, 1943. Foto: Paul Sandberg

Arbete på Upsala-Ekeby.
Foto: Paul Sandberg, 1943 (CC BY-NC-ND 3.0)

Från och med 1930-talet växte produktionen av hushålls- och konstkeramik. Formgivningen av produkterna blev allt viktigare. En stark konstnärlig verksamhet etablerades i anslutning till fabriken, med formgivare så som Mari Simmulson, Vicke Lindstrand och Taisto Kaasinen.

Efter andra världskriget började plastprodukter bli populära i Sverige. Upsala-Ekeby klarade inte av den ökade konkurrensen och efter en längre tids nedgång lades tillverkningen ned i fabriken i Ekeby 1977.

Källor/läs mer

Uppgifterna baseras på Roland Agius bok Industristaden Uppsala. Låna boken på Uppsala stadsbibliotek.