Metall- och tillverkningsindustrin

Den tidiga metall- och tillverkningsindustrin i Uppsala präglades till stor del av den stora cykeltillverkningen. De stora aktörerna var AB Nymans Verkstäder och Cykelfabriken Fram.

AB Nymans verkstäder – när Uppsala var cykelstaden

AB Nymans verkstäder, senare Nymanbolagen, hade sina rötter i den verkstad som öppnades 1873 på Dragarbrunnsgatan 25 av instrumenttillverkaren Anders Fredrik Nyman. Verkstaden tillverkade och reparerade olika produkter i metall, bland annat kirurgiska instrument. I och med de första cyklarnas (velocipedernas) inträde på marknaden under 1880-talet blev det möjligt att även reparera sin cykel på verkstaden.

1889 avled Anders Fredrik Nyman. Året innan sin död hade han hunnit med att tillverka Nymans första cykel. Företaget gick vidare i familjen och 1899 gjorde hans söner Adolf Fredrik och Janne om företaget till ett aktiebolag med namnet AB Nymans Verkstäder. Redan 1894 hade de tillsammans med ett mindre antal anställda börjat tillverka cyklar. I samband med att företaget blev aktiebolag uppfördes en ny fabrik på S:t Persgatan 28-30 i kvarteret Noatun i stadsdelen Kvarngärdet.

Under de första åren i början av 1900-talet expanderade företaget kraftigt. I den nya fabriken på S:t Persgatan tillverkade man snart 2000 cyklar om året. I och med expansionen byggdes också fler fabriksbyggnader och snart hade man tagit över hela kvarteret Noatun med sin verksamhet. I början av 1920-talet tillverkades 22000 cyklar om året. Den svåra ekonomiska depressionen under 1920- och 30-talen ledde till en nedgång, men Nymans lyckades med att klara sig ur kriserna. I början av 1930-talet köpte man också upp flera av de stora konkurrenterna, däribland den cykelfabrik i Stockholm som tillverkade Crescent.

I mitten på 1930-talet var krisen över. 1936 hade företaget omkring 1500 anställda, av vilka 1100 arbetade i Uppsala. Man tillverkade 120 000 egna cyklar och 40000 cyklar som halvfabrikat per år. 1949 introducerades bolaget på Stockholmsbörsen under namnet Nymanbolagen AB. Då hade företaget växt till 1600 anställda, varav 1350 i Uppsala.
Årsproduktionen var uppe i 150 000 egna cyklar och 100 000 cyklar som producerades som halvfabrikat. Nymans hade fabriker och avdelningar över hela landet, men verksamhetens centrum var fortfarande förlagt till Uppsala.

1960 gick Nymanbolagen samman med den stora konkurrenten Monark i Varberg och bildade AB Monark-Crescent. Sammanslagningen ledde till att Nymans position i Uppsala försvagades. Snart flyttades allt mer av tillverkningen till Monarks anläggningar i Varberg. 1963 lades tillverkningen av cyklar i Uppsala slutligen ned. Tillverkningen av bland annat båtmotorer fortsatte i mindre skala i en fabrik i Boländerna fram till 1979.

Josef Eriksson AB/Cykelfabriken Fram/”Joffes”

1897 hade fabrikören Bernhard Öberg startat tillverkning av velocipeder under märket ”Fram” på Svartbäcksgatan 14. 1905 övertogs verksamheten av Josef Eriksson som 1910 ändrade namnet till AB Josef Erikssons Cykelfabrik. Företaget blev snart till vardags känt som ”Joffes”. Under 1910-talet var efterfrågan på cyklar stor. Verksamheten expanderade och flyttade 1917 tillverkningen till det tidigare akademiska ridstallet på S:t Persgatan 22, som senare skulle komma att byggas till i flera omgångar efter cykelfabrikens behov.

Efter flera ägarbyten rekryterades personal till ledningen från konkurrenten Nymans. Under 1940-talet stod tillverkningen av cyklar på sin höjd och företagets omkring 200 anställda tillverkade 25 000 cyklar per år. Efter en stor brand 1933 byggdes fabriken om till det utseende den har kvar än idag.

1955 ändrades namnet till Cykelfabriken Fram. Under 1950-talet började man också tillverka mopeder och motorcyklar. 1966 inköptes en tomt i Boländerna på Verkstadsgatan 8 där en ny fabrik uppfördes, till vilken hela produktionen flyttades. Redan i början av 1970-talet började dock den internationella konkurrensen att märkas och efter att den firmans största kund Kooperativa Förbundet börjar importera från utlandet läggs tillverkningen ned 1973.

Källor/läs mer

Uppgifterna baseras på Roland Agius bok Industristaden Uppsala. Låna boken på Uppsala stadsbibliotek.