Livsmedelsindustrin

I slutet av 1800-talet förändrades livsmedelsproduktion när branschen blev allt mer industrialiserad. Till de större aktörerna i Uppsala hörde de olika kvarnföretagen i Kungsängen, Upsala Mejeri och bryggerierna Upsala Bayerska Bryggeri och Bryggeriet Holmen.

Kvarnen i Kungsängen

Kvarnverksamheten i Kungsängen har sina rötter i Eldkvarn, Uppsalas första ångkvarn som installerades 1864 i hamnen i stadsdelen Kungsängen. 1874 bildades AB Upsala Ångkvarn genom en sammanslagning av Eldkvarn och Svartbäckens brännvinsbränneri.

Med 80 anställda var företaget 1890 Uppsalas största arbetsgivare. Ursprungligen var kvarnverksamheten och brännvinsproduktionen kärnan i företaget. Efter hand tillkom även bland annat en jästfabrik (1902) och macaronifabrik (1941). Brännvin tillverkades fram till 1946 och jäst fram till 1950-talet. Därefter dominerade kvarnverksamheten, där man bland annat framställde havregryn och frukostflingor. Efter ombyggnader på 1940-talet var kvarnområdet i Kungsängen en av de modernaste livsmedelsindustrierna i Europa. 1957 slogs företaget samman med Upsala Valskvarn och såldes därefter vidare till Kungsörnen AB. 1964 arbetade 180 anställda i anläggningen.

Flygfoto över kvarnanläggningen i Kungsängen, 1947. Foto: Flygtrafik AB

Flygfoto över kvarnanläggningen i Kungsängen.
Foto: Flygtrafik AB, 1947 (CC BY-NC-ND 3.0)

Kvarnanläggningen, okänt datum. Foto: Gunnar Sundgren

Kvarnanläggningen med jästfabriken i förgrunden.
Foto: Gunnar Sundgren, okänt datum (CC BY-NC-ND 3.0)

Godståg vid Upsala Ångqvarn, okänt datum. Foto: Gunnar Sundgren

Godståg vid Upsala Ångqvarn.
Foto: Gunnar Sundgren, okänt datum (CC BY-NC-ND 3.0)

Interiör, Upsala Ångqvarn, okänt datum. Foto: Gunnar Sundgren

Interiör, Upsala Ångqvarn.
Foto: Gunnar Sundgren, okänt datum (CC BY-NC-ND 3.0)

Kvarnanläggningen är fortfarande aktiv, om än med färre anställda. Den fungerar som kvarn för stora delar av spannmålsproduktionen i norra Uppland.

De äldsta industrifastigheterna i hamnområdet bryter av från den närliggande bebyggelsen och minner om en tid då kvarnverksamheten var betydande för staden. Silobyggnaden i norr, uppförd 1908-1913 är ett av få bevarade exempel i Uppsala på traditionell industriarkitektur i rött tegel från tiden kring sekelskiftet 1900. Den monumentala jästfabriken från 1902, ritad av stadsarkitekten Carl Axel Ekholm, är den äldsta bevarade byggnaden i kvarnområdet.

Upsala Mejeri

Uplands Mejeri AB grundades 1871 i kvarteret Sif (numera Sivia) på Vaksalagatan 19. Där fanns både mejeri, kontor och de anställdas bostäder. Efter förändringar i bolaget som framför allt berodde på missnöje från mjölkbönderna (som ansåg sig få för liten del av vinsten) bildades 1898 det nya företaget Upsala Mejeri AB. I det nya bolaget garanterades bönderna en utdelning om 5 % på sitt kapital, medan resten av vinsten skulle delas mellan mjölkbönderna i proportion till den inlämnade mjölkmängden och dess fetthalt.

Efter att den gamla anläggningen blivit för liten flyttade verksamheten 1911 till nya lokaler i kvarteret Thor på Storgatan, ritade av arkitekten Ture Stenberg. De nya lokalerna ansågs vid tiden vara mycket moderna. Det var också där som mejeriverksamheten blev mer av en industri. I samband med den stora ekonomiska depressionen under 1920-talet uppgick företaget 1932 i Mjölkcentralen, den största sammanslutningen av mejerier i Mälardalen. I mitten av 1970-talet blev Mjölkcentralen en del av den stora mejerikoncernen Arla.

Efter flera års nedläggningshot lades mejeriet i Uppsala ned 1997. Idag är den gamla mejeribyggnaden omvandlad till kontorslokaler.

Mjölkcentralen i korsningen Storgatan – S:t Persgatan, 1934. Foto: Paul Sandberg

Mjölkcentralen i korsningen Storgatan – S:t Persgatan (CC BY-NC-ND 3.0)
Foto: Paul Sandberg, 1934

Mejeribyggnaden idag.  Foto: Uppsala kommun

Mejeribyggnaden idag.
Foto: Uppsala kommun

Provtagning på Mjölkcentralen, 1937. Foto: Paul Sandberg

Provtagning på Mjölkcentralen.
Foto: Paul Sandberg, 1937 (CC BY-NC-ND 3.0)

Påfyllning av mjölk på flaskor, Mjölkcentralen, 1936. Foto: Paul Sandberg

Påfyllning av mjölk på flaskor.
Foto: Paul Sandberg, 1936 (CC BY-NC-ND 3.0)

Upsala Bayerska Bryggeri

Den industriella bryggningen kom till Uppsala i samband med att en grupp investerare 1865 startade Upsala Bayerska Bryggeri. Bryggningen som tidigare varit ett hantverk började därmed i större utsträckning industrialiseras.

Upsala Bayerska Bryggeri låg i kvarteret Sandbacken där numera stadsbiblioteket och stadsarkivet ligger. Bryggeriet var ett påtagligt inslag i stadsbilden, med ett bryggerihus i tre våningar och flera andra byggnader för bland annat spannmålsförvaring. Ursprungligen bryggdes i första hand bayerskt öl och sodavatten, senare bryggdes även fler ölsorter och andra drycker.

Upsala Bayerska Bryggeri, korsningen Svartbäcksgatan-Klostergatan, 1901-1902. Foto: Alfred Dahlgren

Byggnad använd av Upsala Bayerska Bryggeri som kontor, korsningen Svartbäcksgatan-Klostergatan.
Foto: Alfred Dahlgren. 1901-1902 (CC BY-NC-ND 3.0)

Maskinsalen, Upsala Bayerska Bryggeri, före 1914. Foto: Henri Osti

Maskinsalen, Upsala Bayerska Bryggeri.
Foto: Henri Osti, troligtvis 1910-tal (CC BY-NC-ND 3.0)

Upsala Bayerska Bryggeris magasin i kv. Sandbacken, 1901-1902 Foto: Alfred Dahlgren

Upsala Bayerska Bryggeris magasin i kv. Sandbacken, rivet under 1980-talet.
Foto: Alfred Dahlgren, 1901-1902 (CC BY-NC-ND 3.0)

Maskinsalen, Upsala Bayerska Bryggeri, före 1914. Foto: Henri Osti

Maskinsalen, Upsala Bayerska Bryggeri.
Foto: Henri Osti troligtvis 1910-tal (CC BY-NC-ND 3.0)

Efter att ha köpts upp av en konkurrent lades bryggeriet ned 1966. Vid nedläggningen hade företaget 174 anställda. De gamla produktionsbyggnaderna revs på 1980-talet, men den gamla skylten ”Upsala Bayerska Bryggeri” sitter kvar i gränden på Klostergatan mellan Svartbäcksgatan och Dragarbrunnsgatan. Den tvåvåniga kontorsbyggnaden som användes av bryggeriet som kontor står också kvar, även om den inte bär på några direkta spår av att ha tillhört bryggeriet.

Bayerska Bryggeriets skylt i gränden.  Foto: Uppsala kommun

Bayerska Bryggeriets skylt i gränden.
Foto: Uppsala kommun

Bryggeriet Holmen

Bryggeriet Holmen hade sitt ursprung i ett bryggeri som grundats i kvarteret Holmen under mitten av 1700-talet. Där låg det också fram till 1890-talet då ett det flyttades till Vaksalagatan 30. Tillsammans med Upsala Bayerska Bryggeri var det ett av de större bryggerierna i staden. 1935 flyttade verksamheten till en nybyggd fabrik på Säbygatan 3 i Boländerna, ritad av Uppsalas stadsarkitekt Gunnar Leche. Lokalerna var mycket moderna med tapprum, kylrum, laboratorium och andra inrättningar. Det fanns också ett garage där tolv ”bryggarbilar” förvarades som användes för leveranser.

Efter andra världskriget blev konkurrensen hård bland de svenska bryggerierna. Bryggeriet Holmen klarade inte av att hänga med i den snabba utvecklingen och lades slutligen ned 1959. Byggnaden används idag för annan företagsverksamhet.

Bryggeriet Holmen, 1935. Foto: Axel Sagerholm

Bryggeriet Holmen.
Foto: Axel Sagerholm, 1935 (CC BY-NC-ND 3.0)

Källor/läs mer

Uppgifterna baseras på Roland Agius bok Industristaden Uppsala. Låna boken på Uppsala stadsbibliotek.