Alfred Dahlgren

Hildur Ottelin (1866-1927)
Foto: Alfred Dahlgren



Hildur Ottelin

Hildur Ottelin i hemmet på Skolgatan 10.
Foto: Okänd

Hildur Ottelin

Hildur Ottelin föddes 1866 i Karleby, Finland. Efter faderns bortgång 1868 flyttade hon till Sverige och släktingar i Piteå. 1888 skrev hon in sig vid Åhlinska skolan i Stockholm och 1891 antogs hon till Gymnastiska Centralinstitutet. Efter examen 1893 flyttade hon till Uppsala och Skolgatan 10 där hon bodde en period tillsammans med sin bror. Hon började arbeta som gymnastiklärare och sjukgymnast på Lindska skolan och Anna Wikströms hantverksskola för blinda kvinnor. 1903 investerade hon i två gårdar på Stamgatan 7 och 10 (idag Geijersgatan) med avsikten att börja hyra ut bostäder. Hon bosatte sig själv i nummer 10.

Köpet av gårdarna kom att bli hennes första steg i ett engagemang för bostadsfrågor. I ett brev skriver Ottelin att hon ”ville lära känna arbetarna och vara en bra hyresvärd” för de familjer som bodde i hennes fastigheter. 1904 blev hon aktiv i egnahemsrörelsen när hon köpte mark i Rickomberga och bildade företaget Rickomberga Egna Hem AB. Hon kom därmed att bli aktiv i egnahemsrörelsen. På marken lät hon uppföra bostadshus som huvudsakligen såldes till arbetare. Ofta lånade Ottelin ut köpesumman mot inteckning av fastigheten.

1907 tillträdde hon som första innehavare tjänsten som stadsfullmäktiges bostadsinspektris. I hennes uppdrag ingick att inspektera bostäder med högst två rum och kök. Hon blev känd för att utföra sitt arbete noggrant, vilket ledde till att hon blev omtyckt av många fattiga hyresgäster, men mindre populär bland vissa fastighetsägare. 1911 tillsatte stadsfullmäktige en särskild styrelse för att förmedla egnahemslån. Hildur Ottelin valdes till sekreterare och ansvarade för tillsynen över byggnationen av Uppsalas första radhusområde på Swedenborgsgatan i Svartbäcken.

1912 blev Hildur Ottelin den första kvinnan i stadsfullmäktige när hon valdes in för Socialdemokraterna. 1915 valdes hon även in i drätselkammaren, motsvarande dagens kommunstyrelse. Som politiker blev hon känd för sina många kontroversiella förslag. Hon motionerade bland annat om att bostäderna i den nedlagda brandstationen på Dragarbrunnsgatan skulle reserveras för ensamstående kvinnor med barn. Hyran skulle vara lägre ju fler barn man hade och en föreståndarinna med utbildning i barnavård skulle anställas som vicevärd. Förslaget gick igenom i fullmäktige, men föll efter överklagan till högre instans och blev aldrig verklighet. Ottelin kom även att engagera sig i äldrefrågor. 1922 hade en kommitté tillsatts för att utreda situationen för stadens ålderdoms- och sjukhem. Som ledamot i kommittén verkade hon för att ålderdomshemmen skulle byggas i mindre skala för att mer likna de äldres egna tidigare bostäder och att äkta par skulle kunna få bo tillsammans även på hemmen.

Under 1920-talets tilltagande bostadsbrist engagerade hon sig för att fler hyreshus skulle byggas i Svartbäcken, ett förslag som också blev verklighet. Hon lade ner sitt egnahemsföretag 1924 i och med att alla tomterna i Rickomberga vad både bebyggda och sålda. Tjänsten som kommunal bostadsinspektris behöll Ottelin fram till sin 60-årsdag 1926. Hon fortsatte att vara engagerad i en rad andra kommunala uppdrag fram till sin död året efter.

Sedan 1950 bär en gata i Rickomberga hennes namn, Hildur Ottelinsgatan.

Läs mer/låna

Låna Kerstin Wallins bok Hildur Ottelin 1866-1927 på Uppsala stadsbibliotek.