Ebba Boström
Foto: Svenskt biografiskt lexikon

Ebba Boströms bostad på Bäverns gränd i Uppsala 1888.
Foto: Henri Osti (CC BY-NC-ND 3.0)

Samariterhemmet, datum okänt, möjligen sent 1800-tal.
Foto: Henri Osti (CC BY-NC-ND 3.0)

Ebba Boström

Ebba Boström föddes 1844 på Östanå herrgård i Roslagen som dotter till Elisabeth Gustava Fredenheim och lagmannen Erik Samuel Boström. 1878-1881 utbildade hon sig i England inom den framväxande sjukvården och var knuten till den evangeliska väckelserörelsen i London och Manchester.

När hon återvände till Sverige 1882 blev hon föreståndarinna för ett räddningshem för prostituerade i Uppsala som drevs av en sedlighetsförening i staden. Hemmet låg på Svartbäcksgatan 28. Kort efter att Boström tillträtt tjänsten gjorde hon sig oberoende av styrelsen och förvärvade en större fastighet på Bäverns gränd 13 där hon startade sin egen verksamhet. Snart utvidgade hon sitt arbete och lät bygga fler lokaler, bland annat inrättades ett s.k. uppfostringshem för tjänarinnor. 1882 började Boström ta emot övergivna barn och ett barnhem invigdes 1886.

Boström intresserade sig tidigt för att hjälpa sjuka. Hon förespråkade först att sjukdomar skulle botas genom bön och omsorg men tog också så småningom till sig den framväxande läkarvetenskapen. 1893 stod ett nytt, stort sjukhus färdigt på Dragarbrunnsgatan 74. Hon gav sjukhuset namnet Samariterhemmet. Där etablerades senare även en utbildning för sjuksköterskor och diakonissor, den andra diakonissanstalten i ordningen som grundades i Sverige.

1896 köpte Boström även en gård på Dragarbrunnsgatan 71. Utöver att fungera som bostad för sjuka var den också Ebba Boströms privata bostad. 1899 överlät hon verksamheten till stiftelsen Samariterhemmet som har fortsatt att förvalta hennes arbete.