Dragarbrunnen

Namnet Dragarbrunn har en komplicerad och till stor del osäker historia. Namnet kan härstamma från en tidigare gata eller möjligtvis gränd kallad Dragarebrogatan eller Dragarbrogatan. Denna gata ska i sin tur ha fått sitt namn efter Dragarbron, vars placering är omdiskuterad. En teori är att bron skulle ha legat över det gamla stadsdiket för att förhindra boskap från att komma in i staden. Enligt vissa källor ska bron ha legat i närheten av den nuvarande Dragarbrunnsgatan, som på 1600-talet kallats Dragarbrogatan. Brunnen skulle då ha hetat Dragarbrogatsbrunnen vilket senare förkortades till Dragarbrunnen.

Dragarbrunnens namn är känt sedan 1645 och läget i hörnet av S:t Pers- och Dragarbrunnsgatorna sedan 1773. Ända fram till 1870-talet fanns på denna plats en brunn kallad Dragarbrunn.

Brunnen har som tidigare nämnts med största säkerhet funnits redan på 1630-talet, kanske till och med så tidigt som 1563 om man utgår från att den brunn som omnämns i brev av Erik XIV är Dragarbrunnen. Av den äldre konstruktionen finns dock inget bevarat. Detta är inte ovanligt eftersom brunnar byggdes om och deras överbyggnader förändrades utan att någon större vikt lades vid detta.

En mer utförlig beskrivning om hur brunnens övre delar sett ut är inte möjlig då inget finns bevarat. Vid utgrävningar av brunnar är det oftast den senaste undre delen som finns bevarad medan det som funnits över mark oftast försvinner i och med att stadsrummet förändrats.

Flera utgrävningar har gjorts på brunnen. 1965 upptäcktes en konstruktion i tegel med en timmerkonstruktion som underdel. Ovan jord låg ett sexkantigt fundament i vilken pumpen varit fäst. Brunnen var vid utgrävningen övertäckt av tre stora prismaformade stenar. Under fundamentet återfanns två tunna järnbalkar tvärs över brunnen och på dessa låg ett trälock. I brunnen fanns inget vatten och den var i sin helhet ca 5.2 meter djup. Efter uppmätning och fotografering fylldes brunnen med grus.