Poetisk viloplats

Strax före andra världskrigets slut kom en grupp judar som överlevt förintelsen till Sverige med främlingspass. Just den här gruppen judar hade inget val. Ingen annan stad i Sverige ville ta emot dem. I Uppsala fick dessa överlevare förvisso en fristad, men inte så mycket mer. De flesta av de nya medborgarna kom tomhänta och utan utbildning i bagaget. Judarna, som kom från de krigshärjade länderna i Europa, hade under långa tider varit utestängda från all högre utbildning i sina hemländer. Här i Uppsala hamnade många av dem inom textilindustrin som fanns i staden under den här tiden. De allra flesta av dessa flyktingar med judiskt ursprung hittade sina nya bostäder i området mellan järnvägsstationen och Fyrisån. De judiska barnen som kom utan föräldrar blev placerade på ett barnhem vid Tullgarn.

Konstverket i Tullgarnsparken är ett minnesmärke över judarna som kom hit till Uppsala år 1945, samma år som andra världskriget fick sitt slut.

Ulla Viottis verk föreställer inte några personer. Ur sätet på den av kolbrända tegelstenar murade sittplatsen, spirar nytt liv med plats för minnen och drömmar.

Minnesmärket är rest på uppdrag av Uppsala kommuns kulturnämnd, på initiativ av Susanne Levin, som tillhör den andra generationens judiska invandrare från år 1945.

Texten är ett utdrag ur Lisen Hessners bok Staden genom konsten.

Läs mer

Se också text om Poetisk viloplats på konstspåret.