Simon Lindsjö

Simon Lindsjö (1886-1952) föddes i Tierp i Uppland 1886. Han utbildade sig till byggnadsingenjör och var verksam som byggmästare och arkitekt i Uppsala. Trots att han inte hade någon formell arkitektutbildning ritade han en mängd hus i Uppsala, framför allt flerbostadshus och villor.

Klassicism och föreningshus

Lindsjö gjorde sig ursprungligen känd för ett klassicistiskt formspråk och för att rita byggnader som i material och utformning hade hög kvalitet. Han anlitades ofta för att bygga exklusivare hus med byggherrar som hade gott om resurser att investera i projektet. Hans hus har sällan mer än två lägenheter per trapphusplan. Köket och det minsta rummet vetter mot husets entré och de största rummen är alltid placerade så att de ligger i solläge. Mest framträdande från hans tidiga verksamhet är föreningshusen i Fålhagen på b.la. Väderkvarnsgatan, Salagatan och Norrtäljegatan, kraftiga stenhus i tre-fyra våningar som ofta gavs spröjsade fönster, vädringsbalkonger, rusticerade hörn och takkupor eller frontespiser.

Föreningshus, Brf Ymer på Väderkvarnsgatan 39 A-B från 1924. Ymer var ett av Uppsalas första föreningshus och det första som byggdes i Fålhagen.

Föreningshus, Brf Ymer på Väderkvarnsgatan 39 A-B från 1924. Ymer var ett av Uppsala första föreningshus och det första som byggdes i Fålhagen
Foto: Okänd fotograf, bilden troligtvis från 1926.

Föreningshus, Brf Ymer på Ymergatan 7A-B från 1924. Foto: Brf Ymer

Brf Ymers andra hus på Ymergatan 7A-B från 1924.
Foto: Brf Ymer

Brf Fyris på Salagatan 34, Fålhagen.  Foto: Uppsala kommun

Föreningshus, Brf Fyris på Salagatan 34 från 1924.
Foto: Uppsala kommun

Brf Balder, Väderkvarnsgatan 29.  Foto: Uppsala kommun

Föreningshus, Brf Balder på Väderkvarnsgatan 29 från 1925.
Foto: Uppsala kommun

Tidig Uppsalafunkis

Simon Lindsjö var tidig i Uppsala med att lämna den 1920-talsklassicismen för funktionalismen, ”funkisen”, när den blev populär i Sverige. Grandbiografen på Trädgårdsgatan från 1936 är en av Lindsjös få offentliga byggnader. Biografen är en lådformad byggnad med avskalad gulputsad tegelfasad, ett av de mest renläriga exemplen som finns i Uppsala på 1930-talets strama funktionalism. Den restaurerades till sitt ursprungliga utseende efter en omfattande brand 1996 och används idag används för kommunal ungdomsverksamhet.

Grandbiografen. Foto: Uppsala kommun

Grandbiografen på Trädgårdsgatan 5 från 1936.
Foto: Uppsala kommun

Ett annat prov på Lindsjös funkis är det femvåniga flerbostadshuset i hörnet av kvarteret Örnen vid Islandsbron, uppfört 1936. Fasaden är utförd i sten och är putsat i gult. Taket är i tegel. Stora strama rektangulära balkonger i järn med dubbla handledare kontrasterar mot Gunnar Leches svängda balkonger på huset intill.

Bostadshus, Östra Ågatan 59, 1936. Till vänster Gunnar Leches hus från samma år. Foto: Uppsala kommun

Föreningshus, Brf Islandsgårdarna på Östra Ågatan 59 från 1936. Till vänster Gunnar Leches hus från samma år.
Foto: Uppsala kommun

Östra Ågatan 59, 1936. Foto: Paul Sandberg, 1936

Föreningshus, Brf Islandsgårdarna på Östra Ågatan 59.
Foto: Paul Sandberg, 1936 (CC BY-NC-ND 3.0)

Också det putsade gula flerbostadshuset i fyra våningar av sten från 1937 intill Leches stadsbibliotek på Östra Ågatan 15 är Lindsjös verk.

Östra Ågatan 15. Foto: Uppsala kommun

Föreningshus, Brf Qvarngården på Östra Ågatan 15 från 1937.
Foto: Uppsala kommun

Karta för Simon Lindsjö


Källor/läs mer

Låna Lars Lamberts bok Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala: från domkyrkan till Ångströmlaboratoriet på Uppsala stadsbibliotek.