Artur von Schmalensee

Artur von Schmalensee (1900-1972) föddes i Karlskoga i Värmland. Efter studentexamen i Örebro 1919 utbildade han sig till arkitekt vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Under studietiden arbetade han vid sidan av som perspektivtecknare på bland annat Sven Markelius och Gunnar Asplunds arkitektkontor i Stockholm. Efter examen från KTH anställdes von Schmalensee på Kooperativa Förbundets arkitektkontor, KFAI. Till en början kombinerade han arbetet med att samtidigt studera arkitektur på Konstakademin med Ragnar Östberg som lärare, känd bland annat som arkitekten bakom Värmlands nationshus i Uppsala.

Som nybliven arkitekt mötte Schmalensee klassicismen, en stil som snart skulle ersättas av den nya modernismen. När Schmalensee började på KFAI hamnade han på en arbetsplats där kollegorna liksom han själv var unga, nyutexaminerade och nyfikna på de nya strömningarna inom arkitekturen. Chef för kontoret var Eskil Sundahl, själv inte äldre än 36 år. På kontoret arbetade man ofta gemensamt med projekten, inspirerade av den tyska Bauhausrörelsens metoder. Bland Schmalensees tidiga verk på KFAI återfinns en av Sveriges första funktionalistiska industrianläggningar, Lumafabriken på Södermalm i Stockholm, ritad tillsamman med Eskil Sundahl 1929-193 och Havregrynskvarnen i Nacka, ritad och uppförd 1927-1928.

De första husen i Uppsala

Efter tolv år på KFAI startade Schmalensee egen arkitektverksamhet. Det var inom ramen för den som han skulle börja rita hus i Uppsala. 1936-1937 arbetade han med studentbostadshuset Arkadien på S:t Larsgatan 6, ett lamellhus i tre våningar med putsad röd fasad. Därefter följde 1939 ritningar för studentbostadshuset Parthenon på S:t Johannesgatan 19, ett enkelt lamellhus i fyra våningar som följer sluttningen i Johannesgatans backe. Parthenon var unikt genom att vara det första studentbostadshuset som byggdes för att innehålla rum för kvinnliga studenter, 39 stycken. Det var också det första studentbostadshuset som anpassades för att studenterna skulle kunna laga sin egen mat.

Parthenon. Foto: Uppsala kommun

Studentbostadshuset Parthenon på S:t Johannesgatan 19 från 1939.
Foto: Uppsala kommun

Arkadien, 1938. Foto: Paul Sandberg

Studentbostadshuset Arkadien på S:t Johannesgatan 10 från 1936-1937.
Foto: Paul Sandberg, 1938 (CC BY-NC-ND 3.0)

Studentstaden, Rackarberget och Triangeln

1945 utlyste Stiftelsen Uppsala studentbostäder en arkitekttävling för att bygga på den mark som idag är Studentstaden. Schmalensee stod tillsammans med Olle Lundström som vinnare med bidraget ”Lugna gatan” när tävlingen avgjordes 1947. Det består till stor del av lugna lamellhus i tre våningar med putsade fasader och vita storspröjsade fönster. Det började uppföras 1951 och stod färdigt 1956. Studentstaden var det första området i Sverige som byggdes enbart avsett för studenter. Det har bland studenter kommit att bli känt som ett av de mest populära bostadsområdena i Uppsala.

Studentstaden. Foto: Marja Erikson, Upplandsmuseet, 2006

Studentstaden från 1951-1956.
Foto: Marja Erikson, Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND 3.0)

Studentstaden, troligen 1950-tal. Foto: Gunnar Sundgren

Studentstaden från 1951-1956.
Foto: Gunnar Sundgren, troligtvis 1950-tal (CC BY-NC-ND 3.0)

Studentstaden. Foto: Tommy Arvidsson, Upplandsmuseet, 1995

Studentstaden.
Foto: Tommy Arvidsson, Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND 3.0)

Senare ritade Schmalensee också de intilliggande studentområdena Rackarberget (1960 och 1963-64) och Triangeln (1958-1960). De fick dock ett mindre framträdande utseende jämfört med Studentstaden, eftersom Schmalensee hade fått kritik för att han varit allt för traditionell i utförandet och att hans hus anknöt för mycket till klassicistisk arkitektur.

Flygfoto över Rackarberget och Studentrstaden, 1966.  Foto: Flygtrafik AB

Flygfoto över Rackarberget och Studentstaden.
Foto: Flygtrafik AB, 1966 (CC BY-NC-ND 3.0)

Triangeln. Foto: Marja Erikson, Upplandsmuseet, 2006

Studentbostadsområdet Triangeln från 1958-1960.
Foto: Marja Erikson, Upplandsmuseet (CC BY-NC-ND 3.0)

Karta för Artur von Schmalensee


Källor/läs mer

Låna Lars Lamberts bok Uppsalas arkitekter och arkitekternas Uppsala: från domkyrkan till Ångströmlaboratoriet på Uppsala stadsbibliotek.