Uppsala slott. Foto: David Castor

Uppsala slott.
Foto: David Castor




Borggården, Uppsala slott. Foto: David Castor

Slottets baksida och terrasser.
Foto: David Castor



Uppsala slott

De äldsta delarna av Uppsala slott härstammar från 1500-talet. Det har varit skådeplats för många händelser i den svenska historien och var länge den plats där svenska kungar och drottningar kröntes. Det är också känt för Sturemorden 1567 och Uppsala möte 1593, kyrkomötet som resulterade i att Sverige definitivt lämnade katolicismen för protestantismen. 1629 tog Gustav II Adolf beslut om Sveriges deltagande i 30-åriga kriget på slottet och 1654 tillkännagav drottning Kristina sin abdikation i slottets stora sal. Bland tidigare bosatta i slottet kan nämnas bland andra Dag Hammarskjöld (vars far var landshövding) och den kände landshövdingen Robert von Kraemer bott.

Idag fungerar slottet som residens (bostad) och representationsbyggnad för landshövdingen. Det innehåller också flera andra verksamheter, däribland Uppsala konstmuseum och Fredens hus, Sveriges enda fredsmuseum. Tidigare hade också bland annat landsarkivet och konstvetenskapliga institutionen sina verksamheter i slottet.

Det äldsta slottet

Det ursprungliga slottet började byggas i slutet av 1540-talet. Det uppfördes som försvarsborg på Gustav Vasas initiativ och placerades i ett strategiskt läge på åsens krön. 1557 stod de första delarna av slottet färdiga. Efter Gustav Vasas död fortsatte hans söner Erik XIV och Johan III arbetet med slottet. Erik XIV lät bygga till den äldre borgen med en rektangulär länga som sträckte sig österut från bastionen Gräsgården. Under 1500-talet var tyska byggmästare så som Henric von Cöllen och Franciscus Pahr inblandande i byggandet.

1572 brann delar av slottet ned. Därefter lät Johan III uppföra en stor tillbyggnad som stod färdig i början av 1600-talet. Då byggdes också den södra slottsflygeln, som från början sträckte sig fram till den södra bastionen. Den ingår också delvis i den nuvarande slottsflygeln, jämte det så kallade långslottet. Även Gustav Vasas yngste son Karl IX och dennes son Gustav II Adolf lät i början av 1600-talet genomföra tillbyggnader. Först på 1630-talet kunde slottet i alla fall delvis sägas vara färdigbyggt.

Av den första fästningen från Gustav Vasas tid återstår idag bara de restaurerade bastionerna Gräsgården i söder och Styrbiskop i norr och en del av en äldre bågformad byggnad vid den södra bastionen. I den södra flygeln finns också den slottskyrka som Johan III lät bygga, med bevarade stuckdekorationer av Antonius Watz, som också utfört stuckaturarbetet i det Jagellonska koret i Uppsala domkyrka.


1700-talets slott och framåt

Under den stora stadsbranden i Uppsala 1702 skadades slottet svårt. I flera decennier lämnades det i skadat skick utan upprustning. Delar av slottet revs och stenen användes till andra byggprojekt. I mitten av 1700-talet inleddes slutligen en återuppbyggnad som leddes av den kände arkitekten Carl Hårleman. Genom Hårlemans ombyggnation fick slottet sin nuvarande omfattning, våningsindelning och exteriör med putsade fasader och plåttak. Det var också genom Hårleman som slottet fick den röda färg (idag rosa) som idag starkt förknippas med slottet. Invändigt blev bara de nedre våningarna i långslottet färdigställda. Först 1905 inreddes de övre våningarna enligt ritningar av Ture Stenberg. 1930-32 färdigställdes rikssalen enligt ritningar av Ragnar Östberg.

Slottet som det avbildades i Suecia antiqua et hodierna (Det forna och det nuvarande Sverige) 1690.

Slottet som det avbildades av Erik Dahlberg i Suecia antiqua et hodierna (Det forna och det nuvarande Sverige) 1690.

Gunillaklockan. Foto: Okänd Licens: CC BY-SA 2.0

Gunillaklockan och bastion Styrbiskop.
Foto: Skippy13 (CC BY-SA 2.0)

Utanför slottet står klockstapeln Gunillaklockan. Klockan gjöts för första gången 1588, troligen som kyrkklocka för Uppsala slott. Namnet kommer från Gunilla Bielke, som var gift med Johan III och bekostade klockan. 1759 gjöts den om och sattes upp som vårdklocka (klocka som angav morgon eller afton) i klockstapeln på bastionen Styrbiskop.

Nedanför slottet ligger den Botaniska trädgården, som tillsammans med terrasserna väster om borggården bildade slottsträdgård från omkring 1680 och fram till 1787. Mer om Botaniska trädgården här (länk till Linneanum/Botaniska).

2001 ändrades slottets röda färg från 1950-talet till en ljusare rosa kulör som mer liknar Carl Hårlemans färgsättning från 1740-talet. Sedan 1935 är slottet förklarat som byggnadsminne.

Läs mer

Läs mer om Uppsala slott hos Statens fastighetsverk.